Gränser
Har du en känsla för vad som är ok och inte i samtal med andra människor. De flesta av oss klarar oss relativt bra i nära relationer. De flesta, långt ifrån alla. Jag träffade en kär vän häromdagen. En sån där vän som betyder mycket men inte ges så mycket tid för att livet kommit emellan. Vi pratade vitt och brett om stort och smått. Nyfiket ställde vi frågor och lyssnade in varandras svar. Detta härliga samtal i kombination med en händelse jag nyligen bevittnade fick mig att tänka på hur vissa människor tar sig friheter och inte inser sina gränser.
Stopp
I mitt arbete ingår det att ställa frågor som ibland kan upplevas som obekväma. Som jag nämnt förut, det är sällan bekvämt att titta närmare på sig själv. Ibland rent skrämmande. För att jag ska kunna ställa dessa, ibland utmanande, frågor krävs att jag har stämt av att det är ok. Vi har helt enkelt en överenskommelse om att jag får utmana och ”ifrågasätta”. Det är mitt jobb.
Tyvärr finns det människor där ute som tycker sig ha rätten att krypa innanför skinnet på andra. Jag förutsätter att det är av välmening men mottas sällan bra. Problemet är i de flesta fall att de bildat sig en uppfattning om dig utifrån vad de ser och hör. Utifrån detta, utan att be om lov kastar de sin hjälpande hand efter dig. Det som händer är raka motsatsen till den goda intentionen. Du vill inte alls prata, öppna dig eller svara på frågor. Snarare stänger du igen och drar dig undan.
Ödmjukhet och respekt
Jag uppmuntrar att alla bryr sig om varandra där ute i den stora världen. Det kan vi behöva mer av. Det är dock en hårfin linje mellan att sträcka ut en hjälpande han, visa att man finns och att tränga sig på. Däremot är skillnaden i resultatet troligen enorm. Det är dock lätt avhjälpt om du kommer ihåg att du inte vet. Börja med att be om lov att få ställa en fråga. Innan du vet (vilket du inte kan om det inte är uttalat) kan du inte hjälpa. Berätta vad du uppmärksammat och fråga vad det kan betyda. Får du gehör på detta så är dörren öppen. I annat fall äga du ej tillträde.
Du äger nyckeln
På samma sätt har du all rätt att neka människor tillträde till dina tankar, drömmar och smärtor när det passar dig. Jag vill rent av slå ett slag för att du låser in dina drömmar om någon plump person ifrågasätter. Att du håller i dina smärtor om någon obehörig vill ta fram och titta på dem. Det är du som äger tillträde till dina rum och du väljer vilka du vill släppa in.
