Finn fem fel

I en undersökning bland företagsledare listas tio budord för företagsledares integritet. Jag får för mig att denna lista går längre än bara till företagsledare. I listan återfinns dygder som att följa lagen, att säga sanningen, visa omtanke för andra. Att minska tvetydighet samt att låta värden och ageranden överensstämma med varandra är andra egenskaper som finns på listan. Jag gissar att vi alla och en var skulle uppge att vi lever efter detta. Hur företagsledare lever dessa budord eller inte och resultatet utifrån detta behöver vi inte gå in på. Det räcker med att du tittar på någon i din närhet, eller kanske dig själv. Finn fem fel blir ett faktum.

Om sanningen ska fram

Lagar och regler är till för att samhälle och grupper ska fungera. Överträdelser av lagar och regler kan leda till repressalier av olika slag. Andra inte. Så om du går till dig själv, hur väl lever du efter att följa lagen? På riktigt. Har du någonsin gått mot röd gubbe. Eller kanske kört i 73 på 70 väg? Det kanhända att detta är ytterligheter men var går gränsen för att vi sanningsenligt ska kunna hävda att vi följer lagen?

För säkerhetsskull lyfter vi ämnet bort från trafiken om vi ska titta närmare på karaktärsdraget att visa omtanke för andra. Det finns stora och små människor (stora hjärtan och små). Även om jag tycker mig vara en person som visar omtanke för andra så gör jag det inte alltid. Är jag trött och sliten finns inte kraft att lägga på andras välbefinnande, jag blir kort och gott mindre uppmärksam. Så om sanningen ska fram kanske jag inte är så omtänksam i alla lägen, även om jag önskar.

Tydlighet och förvirrande beteende

Hur fungerar du när det är något du vill göra, men kanske inte ändå? Är du tydlig mot dig själv och andra? Om du dessutom går emot dina värden, går det att utläsa i ditt agerande? Det som blir spännande i allt detta är kopplingarna mellan dessa och vad som händer med den ena när vi vill uppfylla den andra.

Finn fem fel

Tänk dig följande scenario: Du är sen på väg hem till fredagsmys. Familjen väntar på att du ska komma hem från affären där du ska mellanlanda på vägen. Du packar ihop en stund innan din arbetstid är slut (det är fredag och du har slitit hårt hela veckan). På motorvägen hamnar du bakom en bilist som inte längtar hem lika mycket som du och för att komma fortare fram trampar du på gasen och kör om (lite fortare än hastighetsbegränsningen?) Hittills har du brutit mot både lagar och regler.

När du med din fyllda kundvagn står i kassan sneglar du på personen bakom dig, två liter mjölk och ett skrikande barn. Tanken slår dig att låta mjölkkunden går före dig men du är trött och vill hem. Visa omtanke kan du göra en annan dag.

Väl hemma råder det ingen tvekan om att du gjort dig förtjänt av soffhäng, kanske resten av helgen. Du får ändå frågor om vad som ska göras imorgon och snart har du dubbelbokat dig på olika aktiviteter som familjen önskat. Snabbt får du omorganisera och planera för att alla ska vara nöjda. Med en suck lägger du huvudet på kudden. Dina planer på att ligga i hängmattan och läsa hela lördagen byttes ut (av omtanke). Värden och ageranden har under hela eftermiddagen och kvällen varit i obalans.

Värden och agerande i balans

Vi är så rädda för att göra fel, trampa någon på tårna att vi riskerar våra egna värden. För att kunna leva mer efter ovanstående “budord” behöver vi troligen bara bli mer sanna mot oss själva, och andra. Att vara tydlig med var du själv står i en fråga kanske inte är busenkelt då det lätt leder till att vi lindar in för att visa omtanke till den som inte tycker lika. Kanske vi till och med frångår sanningen? Det är lätt hänt att vi ger tvetydiga budskap och måla in sig i ett hörn för att andra ska vara nöjda. Den ena dygden kör över den andra. Vi behöver lära oss att säga sanningen och stå för våra egna värderingar utan att linda in och skyla över. I längden är det dina värden du ska leva med.