láppel du vide
Vad skulle hända om…?
Jag trodde under period att jag var en aning konstig, det är vi väl alla lite till mans – och så ska det vara. Detta handlar dock om en märklig känsla jag får till och från. En känsla som följs av frågan ”tänk om?”. Jag får denna känsla till och från, till exempel när jag går över en bro eller står vid relingen på en färja – ”tänk om jag skulle hoppa?” eller ”tänk om jag kastar mina nycklar över kanten, eller telefonen?” Jag har aldrig hoppat, eller kastat något (värdefullt) över kanten men känslan av att nästan vilja för att se vad som händer finns där. Jag har pratat om detta med flera personer som upplever precis samma sak (skönt att inte vara ensam om sina galna tankar). Nu har jag dessutom kommit på att det faktiskt är så vanligt att det finns ett uttryck för detta. láppel du vide = Den oförklarliga önskan att hoppa när man befinner sig vid kanten av en klippa.
Tänk om?
Jag tror att vi är många som går runt med drömmar, önskningar och viljor som vi aldrig gör något åt. De får ligga kvar i tanken med frågan ”tänk om?” knutna till sig. En fråga som inte får något svar eftersom vi låter tanken vara bara en tanke. Utifrån inledningen av denna text är det ju att föredra i vissa sammanhang, men långt ifrån alltid? Jag tror att flera av de ”tänk om” vi har faktiskt skulle förgylla livet om vi vågade (eller orkade) ta reda på svaret. Tänk om:
- Jag skulle ställa mig på torget när solen skiner, sträcka mina armar mot himlen och insupa livet?
- Jag skulle ta mig till lönesamtalet genom att hoppsa fram?
- Jag skulle skicka blommor till mig själv (eller någon jag inte ens känner)?
- Jag skulle tala om för den där trevliga expediten varför hon/han passar så bra för sitt jobb?
- Jag skulle säga ”hej!” till människor jag möter i en trappa eller hiss? (får man sjunga i en hiss?)
- Jag skulle gå till jobbet i pyjamas…eller kanske inte den?
Vi lever i en värld som blir allt med inskränkt, var och en lever i sin egen lilla bubbla och har mindre och mindre tid att bry sig om andra. Men genom att våga lite mer och göra det som faller oss in just i det ögonblicket (med undantag för infall som kan få förödande konsekvenser för dig själv eller andra) skulle värden kanske vakna upp och bli lite gladare. Jag vet att jag har varit inne på detta ämne tidigare, och kommer garanterat att ta upp det igen, vi behöver detta så mycket.
Jag ska ta fram en alternativ bucket list med ”tänk om?” saker att genomföra under en vecka. Är du med? Reglerna är enkla skriv ner sju saker du kan göra för att sticka ut lite extra, synas lite mer, få någon att skratta m.m. Det ska vara saker som är BRA för dig och ofarliga för andra. Bär med dig din lista under veckan och pricka av när du genomfört en uppgift. Vill du dela dina göranden med andra så twittra gärna med #Tänkom?
