Single Blog

Dörrar på glänt

Det händer någonting i mig när solen får mer utrymme på dagarna, när himlen blir blå och asfalten torr. En känsla jag älskar och som fyller mig så jag nästan bubblar över. Under de senaste åren har jag hittat ett sätt att mana fram denna känsla när jag som bäst behöver den men just den här tiden på året så är det som att serveras känslan på silverfat.

Jag är inte ute efter vårkänslor, som visserligen är härliga i sig. Jag menar den där känslan som gör att du inte kan ligga kvar i sängen (som julafton för barn), den känslan som får dig att knappt kunna vara stilla. En nyfikenhet som ett busigt ”fluff ” som du inte riktigt kan få fatt i men du vet att det finns där. Jag menar förväntan.

Förväntan

Förväntan, som  före väntan. Känslan av att något kommer att hända, men det finns fortfarande en ovisshet om vad. Jag vet att något kommer att hända, men eftersom jag inte vet vad så är jag inte framme vid väntan ännu, utan före. Min nyfiken växer och jag vill, så snart det är möjligt, se vad som gömmer sig bakom nästa dörr. Och så många dörrar det finns, som plötsligt visar sig när denna känsla kommer, allt jag behöver göra är att öppna och kliva över tröskeln.

För mig är förväntan lika med nya möjligheter, nya utmaningar eller händelser som förgyller livet. Bara genom att jag tänker på ordet blir jag nyfiken, mer vaken och uppmärksam.

Dörrar på glänt

Den här uppmärksamheten behöver jag, jag vill känna att jag har den för jag vill hitta varenda dörr som kommer i min väg. Jag vill öppna dem och se vad de erbjuder, Vissa kanske jag lämnar på glänt för att återkomma till senare. Andra stänger jag fort (och låser om jag kan). Men de bästa tänker jag kliva igenom och utforska dess innehåll.

 

sofia-signatur-1

 

 

Comments (0)

Post a Comment